Inre underhåll
Föreningsmedlemmen svarar själv, och på egen bekostnad, för det inre underhållet och de reparationer som behövs i lägenheten. Till det inre räknas bland annat rummens väggar, golv och tak, inredning i kök, badrum och i övriga utrymmen tillhörande lägenheten som glas i fönster och dörrar, lägenhetens ytter- och innerdörrar. Likaså ledningar och övriga installationer för vatten, värme, gas, ventilation och el till de delar dessa befinner sig inne i lägenheten och inte är stamledningar.
Du avgör själv när det är dags att måla om, byta ut spisen, lägga in parkettgolv och tapetsera eller göra andra förbättringar i lägenheten. Vill du göra större förändringar i lägenheten, till exempel flytta väggar, renovera kök eller badrum, måste du ha tillstånd från föreningens styrelse.
Vill du göra ändringar i t.ex. väggplacering eller ventilation måste bygglov sökas hos Stadsbyggnadskontoret och du måste även uppdatera relationsritningar efter ombyggnad. Blanketter för bygglovsansökan och bygganmälan finns på Stadsbyggnadskontorets hemsida. Skillnaden mellan bygglov och bygganmälan finns beskriven på Stadsbyggnadskontorets hemsida.
Du ansöker om föreningens tillstånd genom att fylla i en blankett om begäran om tillstånd för ändring i lägenhet som finns att hämta på HSB-portalen. Sedan lämnar du din ifyllda ansökan till styrelsen via mail till styrelsen@brfmargetelund.se.
Tänk på att ta hänsyn till grannar när du renoverar. Informera om projektets förlopp och särskilt om det ska ske mer störande moment.
Yttre underhåll
Föreningen svarar för det mesta av allt yttre underhåll samt husets installationer av vatten, värme, el och ventilation. Till det yttre räknas bland annat också stamledningar för avlopp, målning av yttersidorna av ytterfönster och ytterdörrar samt rökgångar och ventilationskanaler. En del av din månadsavgift till föreningen avsätts för det yttre underhållet. På föreningsstämman beslutar medlemmarna tillsammans om ny-, till- eller ombyggnad av fastigheten.
Följande principer har fastslagits:
- Inga byggnader (och annat av permanent natur) som är för privat bruk får utnyttja föreningens gemensamma mark. Ska mark upplåtas måste detta vara avsett att brukas av alla i boende i föreningen. Undantaget är komposter, enligt skrivning i vår markvårdspolicy.
- Privata byggnader etc. kan bara godkännas i direkt anslutning till den egna lägenheten. Med direkt anslutning menas invid egen vägg alternativt på eller invid egen altan.
- Varje bygge måste godkännas av styrelsen, oavsett om det redan finns praxisbeslut. Likabehandlingsprincipen gäller men är inte helt enkel att tillämpa i vår förening då förutsättningarna är så olika mellan husen. Varje beslut måste hanteras individuellt. Styrelsen måste alltid beakta att ett godkännande kan bli praxis för framtiden.
- Ingen växtlighet får ligga mot fastighetens fasader och farstukvistar då fukt binds och förstör ytan.
Om du har tankar på ny stenläggning, bygga redskapsskjul, kompost etc., hör av dig till styrelsen med en förfrågan. Styrelsen kan förtydliga vilka regler som gäller och godkänna innan arbete påbörjas. I en del fall måste även grannar tillfrågas.
I våra stadgar regleras ansvaret för det yttre och inre underhållet.
Luftvärmepump
Godkännande och information
Installation av luftvärmepump ska godkännas av styrelsen som ska bevaka att fastställda krav har följts. Beslut om varje enskild installation ska protokollföras av styrelsen.
För nyinstallation i äldre hus krävs bygglov. Om du ska byta ut en befintlig luftvärmepump i de äldre husen räcker det med en bygganmälan. I radhusen (X, Y, Z) behövs inget bygglov eller bygganmälan, däremot ska styrelsen godkänna installationen. Ansökan görs skriftligen till styrelsen och beslut om godkännande från Stadsbyggnadskontoret ska bifogas ansökan till styrelsen.
Information om installation av luftvärmepump och dess placering ska lämnas skriftligt till berörda grannar innan installation genomförs.
Placering och utseende
En huv eller skåp (tak och sidoväggar) ska sättas över utomhusdelen. Huven kan delvis kläs inuti med en isolering som reducerar ljuden från kompressor och fläkt, men måste tillåta tillräcklig lufttillförsel. Huven ska utformas och målas så att installationen passar ihop med husfasaden, smälter in i miljön och blir estetiskt tilltalande.
Placering av utomhusdel ska ske på en plats där den upplevs som minst störande ifråga om ljudvolym och utseende för grannar, förutsatt att den är funktionell. Utomhusdelen bör placeras lågt, men tillräckligt högt för att inte påverkas av väta eller snö på marken. För att undvika vibrationer, gäller främst radhusen, kan utomhusdelen placeras på altan/mark.
Ansvar
Det är alltid den som äger och driver en installation som har det yttersta ansvaret. Den som har ansvaret är skyldig att ta reda på om bullret klassas som ett störande ljud samt vid eventuella störningar åtgärda problemet.
Föreningen har inte något ansvar för värmepumpsinstallationen. Ansvaret ligger på bostadsrättsinnehavaren, liksom kostnader för installation, underhåll och reparationer. Detta avser även eventuella kostnader för att utreda bullerstörning. Vid överlåtelse av bostadsrätten övergår ansvaret till den nya ägaren, vilket man ska informera om.
Ventilation
De äldre husen har mekanisk ventilation som installerades under vintern 2009/2010. Varje lägenhet har nu ett eget system med en egen fläkt på vinden. I radhusen finns det en gemensam fläkt per radhus som betjänar fyra lägenheter.
Mekanisk frånluftsventilation – så här fungerar ventilationen:
- Luften kommer in via luftintag över fönstren i sov- och vardagsrum. Luften dras ut genom frånluftsdon och kökskåpor placerade i kök och badrum. I vissa fall kan även frånluftsdon finnas i andra rum, t.ex. klädkammare, beroende på lägenhetens utformning.
- För att luften ska dras ut ur lägenheterna används fläkten på vinden.
- Fläkten är inställd på ett värde som är uträknat utifrån hur mycket luft som ska tas ut från alla utrymmen i lägenheten. Detta innebär att om man ändrar inställningen som gjordes vid injusteringen av frånluftsdonen blir det obalans i systemet och för mycket eller för lite luft tas ut från lägenheten, samtidigt som det blir tvärtom hos grannarna (gäller enbart radhusen).
Bra att veta om ventilationen:
- Det finns riktlinjer för vilken luftomsättning som ska finnas i en lägenhet. Detta är reglerat i lag och inget som föreningen kan påverka.
- Om man har mekanisk frånluftsventilation ska en ventilationskontroll (OVK) göras var sjätte år då man mäter att gällande värden är uppfyllda. Denna kontroll är obligatorisk och även den reglerad i lag.
- En fördel med ett fläktstyrt frånluftssystem är att det fungerar lika bra sommar som vinter. Som jämförelse finns mekanisk från- och tilluftsventilation (vanligt i nybyggda hus) och självdragsventilation (vanligt i äldre hus).
- För att fläkten ska kunna få ut den mängd luft från lägenheten som den är inställd på, måste samma mängd luft komma in i lägenheten. Därför ska inluftsventilerna hållas öppna. På vintern, om det är mycket kallt, kan man halvera luftinsläppet genom att föra de nya friskluftsventilerna ett steg åt vänster. Detta fungerar inte på de äldre ventilerna – de är antingen stängda eller öppna.
- Inställningarna av frånluftsdonen i kök, badrum och eventuellt sovrum får under inga omständigheter ändras.
Tips:
- Vädra i sov- och/eller vardagsrum vid matlagning. Matoset sprids inte lika lätt till övriga rum som vid vädring i köket.
Obligatorisk ventilationskontroll – OVK
OVK utförs var sjätte år. Senaste OVK:n utfördes 2023 och åtgärder i anslutning till kontrollen slutfördes under våren 2024.
Resultatet har rapporterats till Stadsbyggnadskontoret.